Dagbok från sommarturnén 2006

Måndag 12 juni

Gosskvartetten återsamlades idag för att ge sig ut på de svenska, danska och tyska vägarna. Den gångna helgen ägnade pojkarna åt att spela in en alldeles egen VM-skiva vilket är mycket passande då det just nu pågår ett världsmästerskap i fotboll dit vi alla är på väg. Tyvärr lyckades inte Sverige göra mål på Trinidad och Tobago varför allt hopp står till att badbollarna möter upp landslaget i Berlin och ger dem den inspiration och kämparglöd som krävs för att slå Paraguay på torsdag.

I alla fall, ca 08:20 dök Andreas upp hos Magnus. På plats fanns redan Johan och all nödvändig packning stuvades in i den röda faran som inför resan uppgraderats med högtalare och ett förbättrat fläktsystem. Ner mot staden gick färden där de tre musketörerna efter ett kort besök på arbetsförmedlingen mötte upp den fjärde, Patrik. Patrik berättade att han kände sig krasslig samtidigt som han stoppade in fyra Kung starköl i bagaget. I samma veva inser Magnus att han glömt det viktigaste av allt, nämligen sin Sverigetröja! ”Pucko” mumlar de övriga samtidigt som FEP:en återvänder mot Kvarnvägen 17.

Till slut är dock kamratföreningen äntligen på väg söderut. Andreas återfinns bakom ratten och snabbt tar han oss ner till Halland och en vägkrog där magarna fylls med mat och plånböckerna med Euro. Några moment senare befinner vi oss i Helsingborg och hemma hos Bosse och Maj-Lis på Råå. Dock såg Andreas till att ankomsten blev lite senare än vad den borde varit. Först missade han nämligen den första avfarten till Helsingborg och sen missade han hela Råå. Smidigt vände han dock bilen genom att köra igenom hela Pålstorps villaområde.

Pojkarna kvarterade in sig i biljardrummet hos Bosse, överlämnade en flaska whiskey, en flaska vin och en VM-skiva som tack för detta innan det bar iväg in till stan för att se på fotboll. På den typiskt engelska puben Charles Dickens såg vi USA-Tjeckien till en öl och lite mat innan det bar iväg längre in mot centrum för en mjukglass, O´Leary’s och matchen Italien – Ghana. Sen bar det iväg mot bussen men på vägen hann det hända en hel del. Tre jubelidioter gjorde burn-outs och raceade mitt i centrala Helsingborg till Magnus, Andreas och Patriks förbannande och stönande men också till Johans heja-skrik och glada tillrop. Dessutom lyckades Andreas lura alla att han gick rakt in i en dörr och en starkt påverkad kvinna urinerade vid busskuren innan det äntligen blev dags att vända kosan mot Råå. Johan somnade obekvämt, Patrik snorigt och sjukt, Andreas började snart snarka högljutt och obehindrat medan Magnus bara var sitt vanliga barnsliga jag.

Tisdag 13 juni

BRAKET ÄR BEDÖVANDE!

Alldeles för tidigt på morgonen börjar någon osedvanligt plikttrogen kommunalarbetare borra i asfalten bara någon meter utanför det fönster som släpper in ljummen morgonsol till en sovande kamratförening. Strax efteråt börjar också ett par hantverkare föra lite liv, dock inte av samma volymmässiga kaliber som kommunalarbetaren. Ganska snart insåg badbollarna att det var lika bra att stiga upp ur sovsäckarna och gjorde därför så, Patrik friskare än dagen innan, Andreas sjukare än dagen innan, och Johan och Magnus ungefär på samma sjukdomsnivå som under gårdagen.

Strax innan tio inhandlades frukost på ICA-nära. Valet föll på yoghurt, ciabatta, skinka och philadelphiaost. Denna eminenta kombination råvaror kombinerades till en lämplig kompott i lägenhetens för tillfället kombinerade kök och hantverkarförråd. Kalasgott!

När magarna blivit mättade och väskorna packade gick Johan till Apoteket och Patrik till Maj-Lis jobb för att göra några viktiga internetärenden. Det hela gick ganska fort och väl framme vid färjeterminalen hann de med en tidigare avgång än vad som var tänkt. Bonus! Detta gjorte att grabbarna hann med en rätt så väl tilltagen paus i vårt Danska grannland där det kickades boll, kastades freesbee och köptes läsk, Patrik köpte även en öl. Skräll.

Precis i rättan tid styrde Magnus in bilen på färjeterminalen i Gedser, där det var gott om överförfriskade svenska fans i dryga fyrtioårsåldern. Väl ombord avnjöts hur som helst en smaklig måltid och den 1 timme och 40 minuter långa färden kändes snabbare än väntat. I Rostock blev det vissa bestyr med att hitta till det Hostel där natten skulle sovas, men det gick ändå rätt så smidigt. De chekade in och gick sedan ut för att avnjuta mat, öl och fotboll.

Efter en liten tur på stan fastnade de till slut för Blockhaus meny och för deras stora flatscreen-TV. Förnämt så det räcker och blir över för en badboll. För att balansera detta valde de sedan att se Brasiliens match i ett sunkigt jävla tält! Efter en bra fotbollsmatch och en lång dag formligen kastade sig grabbarna i säng tillbaks på Hostelet. Vissa somnade med en gång, andra inte. Efter midnatt kom dessutom en liten krullhårig neger insmygandes och gjorde anspråk på en utav rummets fyra våningssängar. Sen hände inte mycket mer den dagen…

Onsdag 14 juni

Onsdagen börjar med att Johan och Magnus blir oense om vem som snarkade, Putte eller Bosse. Hursomhelst var de ljudliga andningstagningarna betydligt lägre än då Bosse omedvetet höll låda för sina vänner natten innan med sina svininitationer.

Johan, Andreas och Magnus tog sig en morgonpromenad genom Rostocks gator och lämnade Putte i händerna på vår lilla neger. Oskadd och nyduschad finner de tre Putte i rummet och i samlad trupp äts sedan frukost på hostelet. Krubbet var mycket gott, tyckte speciellt Andreas och Magnus som tokåt allt på bordet i kombinationer som skulle få den minst kräsne att rynka på näsan. Johan tog på sig chaufförsrollen och vi tog oss snabbt och smärtfritt till Berlin. Det var lite bestyr med att hitta rätt i badbolls hittills största stad, men det löste sig tillslut ändå.

Varmt som f**n som det var gjorde att alla var kladdiga och blanka på ytan. Vi checkade in på hostelet i södra Berlin, duschade, drack vatten, tog S-bahn in to town.

Inne i la stada var stämningen otroligt närvarande. Folk från alla världens hörn flaggade och torkade svetten av pannan med bandanas från och för just deras land. Svenskar var det gott om, nästan flest av de utländska supportrarna faktiskt. De fyra kikade runt på de olika anläggningarna som satts upp för supporters, gick in i en stor boll, gick ur bollen lite varmare än innan. Typ sånt…

När de ville se själva staden tog det dock stopp. Berlin syntes inte till! Kulisser i överflöd och folk överallt men ingen stad! De drog runt, blev varmare, strövade lite till, blev snurriga av vätskebrist, flanerade och blev lite griniga. Någon timma eller två senare var de tillbaka till platsen där de började gå, finurligt! Vatten i massor inhandlades och stämningen höjdes direkt. De satte sig mitt i Berlins största park och kikade på fotboll på en av parkens bauta super mega blasterskärmar. Allt eftersom kvällen gick och Tysklands andra match nalkades fylldes fanområdet till bristningsgränsen. Anger kom förbi och avnjöt Tyskland – Polen med badbollarna och ca 100 000 andra fans. Scheisse på övertid och tyskjäklarna tåpajjar in ännu ett sent mål som ger de gamla krigsveteranerna segern. Alla tyskar visar ölmagen och fyller på de redan överförfriskade kropparna, party! Det var en riktigt häftig känsla att se Berlin fullkomligt koka!

På vägen hem stöter badbollarna på ett svenskhak där halva Svedala samlats och stämts upp i sång. Där stannar de fyra och skanderar ett budskap utan djup och intelligens för alla förbipasserande i säkert en timma. I yran står Håkan Mild och gottar sig med… en öl…va? Alkohol vs sporten 1-0.

Återigen hungriga och energifattiga inleds ännu en jakt på föda. Sökningen ger inte frukt den närmsta timmen och det är på gränsen till att de blir smågrininga igen… Men då stöter de på ett gäng goa araber som kränger den finaste sort av dönerkebap de fyra smakat. Nöjda och belåtna tackar Johan, Magnus och Andreas för sig och tar S-bahn hem till hostelet. Putte stannar kvar med någon mupp från okända svenska vidder och dricker apdyr gulingöl in på småtimmarna innan även mannen utan botten inte har någon plats kvar för ytterligare intryck. På vägen hem dräper han fem drakar och räddar en och annan ungmö från hemska lönnmördare. Han kan ha hindrat en ny digerdöd att spridas också men eftersom inte undertecknad var med så finns tyvärr inga bevis för något av detta.

Torsdag 15 juni

Matchdax! Magnus, Johan och Andreas laddar upp med en stadig frühstuck eftersom alla vet att proffsiga fans är noga med kosten. Patrik nöjer sig däremot med två bärs, en till frukost och en till dessert. Sedan bjuder han på en liten show som inkluderar bl.a. Hoola Bandoola och Ola Magnell som kryddas med lite speedad Johan på körer. Matchtröjorna åker på och det konstateras att Andreases är alldeles för stor. Med U-bahn går färden mot Kufürstendamm där mat äts på en italiensk restaurang som är fylld med folk i gula tröjor och sedan spatseras det bort till Wittenberger Platz där horder av svenska fans samlats för att ladda upp inför kvällens drabbning. Efter nån timme i ståhejjet styrs U-bahnen mot Olympiastadion. Vagnen är full av svenskar och det sjungs för glatta livet. Väl framme vid stadion väntas det på insläpp. Tiden spenderas med bajsande, kissande, flaskkastande, prat med Per och bollkast med lite goa gubbar och stora kondomer som delar ut flygblad som informerar om hur en riktig karl bör uppträda mot luder.

Efter visitering äntras VM-området och en avskyvärd människa sjunger ”We will rock you”. De fyra köper hot dogs och friterad ost till ockerpriser samtidigt som ännu en vedervärdig tysk har fått tag på en mikrofon och försöker få igång lite stimmung. Vi flyr in på den grandiosa Olympiastadion. Säga vad man vill om nazisterna, men arenor kan de sannerligen bygga med stil! På storbild avnjuts England vs Trinidad & Tobago. En stadig ström av gulklädda supportrar fyller långsamt arenor och när lagen äntrar planen vet jublet inga gränser. Nationalsången ackompanjeras av 45 000 starka stämmor och matchen blåses igång. Många chanser men inga mål och frustrationen växer. Men i 88:e sätter Ljungberg pannan till och saken är biff. Läktaren exploderar i jubel som inte slutar förrän matchen är slut och laget tagit ett ärevarv.

Den gula armén marscherar sedan under hurrarop in mot staden för kvällens höjdpunkt: Döner! Magnus får syn på en obevakad Döner och är snabbt framme med sina flinka fingrar och gör den till sin egen. Efter ett kort återbesök på Wittenberger Platz som kokar av svensk segeryra hittas en mindre pub där resten av kvällen spenderas. Här finns baröverkroppade charmörer, fyllbultar med tutor och överklassvin med anekdoter om baltiska avsugningsbarer. Ett antal gånger under kvällen tycker Johan att ett träd är lite dött, men däremellan hinner han lära Andreas hur man på bästa sätt härmar Olvert. Det tar inte lång tid innan lärjungen överglänser sin mästare. Nästa anhalt blir hotellet och sakta men säkert smyger sömnen sig på.

Fredag 16 juni

Långt, långt bort hörs Magnus röst som tränger igenom Johans drömmar.

Låmgsamt, långsamt går de båda ner till frukosten tillsammans med Andreas.

Sent, sent anländer Patrik till frukosten.

Skönt, skönt somnar de fyra efter frukosten och sover 3-4 timmar.

BRAK, BRAK, Magnus gör fisljud med sin blöta, svettiga rygg mot det äckliga hostelgolvet samtidigt som han skrattar hejdlöst. Morgonfriden är över.

Johan och Patrik drar på sig Sverigetröjor, stolta över gårdagens seger medan de andra klär sig mer stiligt och mindre patriotiskt. De spänstiga och pigga benen tar sig ut ur hostelet och ner till den närliggande amerikanska dinerrestaurangen med trevlig och mysig inredning. På TV:n har den målrika matchen Argentina-Serbien/Montenegro precis börjat. Johan beställer en lätt sallad, Magnus och Patrik beställer två hälsoriktiga pastarätter och Andreas beställer en gigantisk tallrik revbensspjäll med pommes frites som tar honom ca 45 minuter att tömma. Detta kostar dock Andreas en proppfylld mage en hel del svett från ansträngda kroppen. Med Berlins S-bahn går färden mot Potsdamer Platz.

Lymlarna imponeras av de många moderna och snygga byggnaderna innan de bestämmer sig för att gå till Brandenburger Tor som bara ligger ett stenkast därifrån. Målet med vandringen är att matchen Elfenbenskusten-Holland men knappt hinner skojarna slå sig ner på gatan förrän skärmen stängs av p.g.a. en ovädersvarning. Tillbaks till Potsdamer Platz. I Daimler-Chrysler-kvarteret hittar drönarna en mycket mysig, alldeles lagom stor pub. Johan, Magnus och Andreas imponeras av inredning som bl.a. innehåller en blåsfisk, ett näbbdjur, en koala, australiensiska vägskyltar, bumeranger och en hel del Fosters-reklam. Matchen tar slut och efter ett par timmar hittar Patrik en flyer på bardisken. Förvånad läser Patrik att han befinner sig på en australiensisk pub till de övrigas hån. Även nästa match Mexiko – Angola ses här samtidigt som barnotan växer. Kvällen avslutas på McDonalds där Patrik köper en McRib och Magnus väljer bort tomat, sallad och dressing på sin Hamburger Royal. Allt till påhittade historier om Patriks flickvän Vanlig Hamburgare. Sen bär S-bahn de fortfarande ganska slöa dårarna hem till Happybed Hostel för en sista natt i Berlin.